Shit, mitt andra blogginlägg i mitt liv, slå det ni om ni kan =)

Närå nu är de slut med skämtandet, idag hände det som vi har gott och väntat på en väldigt lång tid, gissar att ni läsare har väntat med

I lite korta drag.

Evamy började få sammandragningar vi 5 imorse, sprang stup i kvarten på toa kändes de som. Vi masade oss upp strax efter 8 tiden då Alva ville gå upp. väl vid 9 tiden så bestämde vi oss för att ringa. Jag ringer vårat lags president och säger att vi vill åka in för vi tror att bevisen vill komm idag, (typiskt på matchdag ) En kvart senare så är vi påväg till sjukhuset.
Halv 10 så befinner vi oss i ett rum, där enligt min mening tog skumt långt tid för att i slutändan få veta att Evamy ska sätta på sig en underbart snygg rock och få oss ett förlossningsrum. Väl där så kopplas de på grejjer och CTG tror ja de heter, aa ni vet sådär grej man hör hjärtljuden.
En stund senare så blir de lite undersökning som visar att Evamy är öppen 4 cm. Sen är de dax för epidralbedövningen. allt ordnas å så, Evamy sitter och lutar sitt huvud mot min axel under tiden, när allt är klart så känner jag hur jag bli kallsvettig och funderar på att sätta mig ner , hinner inte förns jag ser min morfar framför mig på deras gräsmatta när vi sparkar boll (som gick bort i torsdags) sen blev de KOL svart för mig… Vaknar till av att jag ligger på golvet, fattar NOLL, människor som står över mig å rabblar på franska, nån kommer fram med en sprayflaska, första tanken är pepparspray, VAD ÄR DE SOM HÄNDER tänker ja, men de va tydligen bara nån form av ”vatten, vakna till” spray. Det visar sig att jag tuppade av, föll handlöst över CTG maskinen där jag gör illa skuldebladet, å sedan slår jag  huvet i betonggolvet. Så jag får åka till akuten där jag bli undersökt och det sys 2 stygn i mitt huvud. Orskaen till detta är att mitt blodsocker gick ner i botten och därför tuppade jag av. Vi hann ju inte äta frukost innan och senaste måltiden jag stoppade i mig va middag igår. Sen hade jag träning på de å åt inget efter, sen taskig sömn med en dotter som är sjuk och så som ja nämnde innan ingen frukost. det resulterade i ett besök på akuten. Jaja nog om den händelsen.
När jag kom tillbaka till förlossningen så är Evamy öppen 7 cm och dom har gjort hål på va de nu heter där inne som man kan sticka hål på
Evamy gudsförklarar epiduralbedövningen och tiden fortlöper, Vi passerar 10 cm och de börjar vankas bebis.

14.58 så tittade Alvas lillasyster ut. Hon vägde 3510 g, dom hade inte mätt henne innan jag lämnade sjukhuset. Så förhoppningsvis så får vi veta imorgon. Slutordet blir väll att allt gick bra, förutom någon konstig utflykt till akuten så va allt bra. lite trötta, men de hör till när man kämpar så otroligt mycke som Evamy gjorde. Måste även säga att ja är sjukt imponerad utav min sambo Evamy, som hon kämpade och tog i fast som hon själv utryckte de att hon va så trött så hon  kunde ha somnat sittandes på en stol när vi hade varit där i 15 min. De är min Älskling de, en riktig fighter  =)

de va allt från mig. hörs då =)